Microsoft word - bröstboken v1.0.doc

BRÖSTBOKEN
Den här boken är till för Dig som behandlas för bröstcancer. Nära 8000 kvinnor insjuknar varje år i Sverige och årligen får även 30-40 män bröstcancer. Behandlingsalternativen och möjligheterna till bot är många. Behandlingen kan skilja sig avsevärt mellan olika patienter beroende på tumörens egenskaper men vanligen opereras patienten först och erhåller sedan onkologisk tilläggsbehandling för att minska risken för återfall. I boken Kan Du själv fylla i alla fakta om sjukdomen, om planerade behandlingar och kontroller. Du kan också skriva in namnen på de människor Du möter. Vi tycker att det är viktigt att Du har så mycket information som möjligt, så att Du ska kunna förstå och ta ställning till de behandlingsalternativ som erbjuds. Det handlar ju om Dig och vi tror att det ger styrka att veta. I boken finns en ordlista med de vanligaste termerna, som Du helt säkert kommer att möta. Ta med boken vid läkarbesök. Boken kan vara ett hjälpmedel för Din läkare, men är framför allt till Dig. Vi hoppas att Du får användning för den. Vi arbetar för att ge Dig bästa möjliga vård och behandling. För att uppnå detta är forskning, utveckling och utbildning viktiga inslag i verksamheten. Detta får till följd att vi periodvis ersätter varandra då vi arbetar med forskning, utbildning och egen vidareutbildning. Det innebär att Du får vara beredd på att träffa olika läkare som ingår i teamet, inklusive läkare under specialistutbildning, även om vår strävan är kontinuitet i läkarkontakten. Alla avgörande bedömningar om behandlingen av Din cancersjukdom fattas vid särskilda konferenser där kirurger, onkologer, röntgenläkare, patolog m.fl med specialkunnande deltar. Med stor sannolikhet kommer Du att tillfrågas om Du vill delta i något eller några av våra många forskningsprojekt om bröstcancer. Allt sådant deltagande är helt frivilligt. Alla forskningsprojekt är prövade och godkända av Etikprövningsnämnden och Läkemedelsverket. Studierna sköts i samarbete med Kliniska Forsknings- och Utvecklingsenheten (KFUE). Utredning av förändring i bröstet
I bröstet kan det uppkomma många olika typer av förändringar - godartade (benign) och elakartade (malign/cancer). När man känner eller misstänker en förändring måste denna undersökas noga. Läkaren känner igenom bröstet och lymfkörtlarna i armhålan. Vidare utförs mammografiröntgen, ultraljud samt cellprov, en fin sprutspets suger ut celler från förändringen och undersöks i mikroskopi. Med dessa undersökningar får man i regel klart besked om förändringens art och kan bestämma om en operation är nödvändig. Vid oklar diagnos opereras ibland förändringen bort för att kunna undersökas mikroskopiskt. Kirurgkliniken, Akademiska sjukhuset
Bröstsjuksköterskor kirurgmottagningen:
Barbro Jung
telefonnummer: 018 – 611 70 70
telefonnummer: 018 – 611 11 60
Överläkare/huvudansvarig bröstkirurgi
Fredrik Wärnberg
Operation
Förändringens storlek och läge i bröstet avgör val av operationsmetod. Detta går din läkare noggrant igenom med dig före operationen. Oftast räcker det med att ta bort en ”tårtbit” (sektor) av bröstet. Ibland måste hela bröstet tas bort. Läkare vill oftast undersöka några lymfkörtlar i armhålan i samband med operationen. Ibland räcker det med att ta bort en lymfkörtel, portvaktskörteln. Ibland tas flera lymfkörtlar bort samtidigt. Om flera lymfkörtlar tas bort samtidigt så brukar det röra sig om cirka 10 lymfkörtlar. Det finns totalt 40 till 50 lymfkörtlar i armhålan. Vävnaden efter operationen kommer att sparas i en biobank, men det är du som patient som bestämmer om vävnaden får sparas. Man har rätt att ändra sitt beslut i efterhand. Det främsta skälet till att vävnad sparas är för att du som patient ska få en säkrare Rökstopp rekommenderas före och efter din operation för att minimera eventuella komplikationer som t ex sämre sårläkning. Indikering
Om förändringen inte går att känna så måste den markeras (indikeras) före operationen. Detta för att kirurgen ska veta vilket område som ska opereras bort. Markering av förändring utförs oftast genom att mammografiläkaren sätter in en tunn metalltråd i bröstet som pekar mot förändringen. Under operationen röntgas den bortopererade vävnaden för att kontrollera att Undersökning av portvaktskörteln (sentinel node)
Portvaktskörteln är den första lymfkörteln som lymfan dräneras till från bröstet. För att kunna identifiera portvaktskörteln sprutas lite radioaktivt ämne in under huden i bröstet dagen före operation eller på operationsdagens morgon. Detta gör man på avdelningen för Nuklearmedicin. Det radioaktiva ämnet sprider sig med lymfvätskan i bröstet och fastnar sedan i portvaktskörteln. Under operationen sprutas ett blått färgämne in i bröstet. Detta för att färga portvaktskörteln blå och för att kirurgen ännu lättare ska kunna hitta den. I vissa fall under operationen gör man en snabbanalys av portvaktskörteln. Oftast kissar man blå/grönt ett dygn efter operationen. Även avföringen kan ha en blå/grön färg. Huden kring operationsområdet kan även bli blåfärgat men det försvinner så småningom. Dränage
Ibland sätts ett dränage (tunn plastslang) in i operationsområdet. Dränagets uppgift är att leda bort blod och sårvätska för att undvika svullnad och därmed underlätta sårläkningen. Dränaget dras oftast bort redan dagen efter operationen. Operationen sker i narkos, det vill säga djup sömn. Smärtstillande medel och narkosmedel sprutas in i ett blodkärl via en nål på din hand eller i armvecket. Du somnar inom några minuter. När operationen är avslutad och du har vaknat upp får du stanna några timmar på uppvakningsavdelningen. Du får smärtstillande läkemedel och läkemedel mot illamående vid behov. Under eftermiddagen/kvällen kan du äta som vanligt och vara uppe. De flesta patienter går hem samma dag som man är opererad. Ibland behöver man övernatta på sjukhuset efter Sårvård
Operationsområdet sluts med stygn som försvinner av sig själv innanför huden. Ett förband täcker operationsområdet där det kan göra lite ont och kännas stelt. Dagen efter operationen kan du ta bort det yttersta förbandet. Närmast såret sitter det tejp (steristrip) som kan sitta kvar till återbesöket. Om man opereras med ”tårtbitsoperation” så kan man gärna använda en sportbh efter bröstoperationen. Denna håller bysten på plats och kan motverka svullnad och Cirka 25% av patienterna utvecklar vätskeansamling (serom) under operationsområdet. Vätskeansamlingen är ofarlig och kroppen tar hand om denna vätska. Tecken på vätskeansamling är att operationsområdet blir svullet, kan kännas spänt eller ”gungigt”. Nedsatt känsel, stickningar och sveda på insidan av överarmen och nedanför armhålan kan uppstå. Detta är normala läkningsfenomen och går över så småningom. Om du får ont i operationsområdet ska du ta den smärtstillande medicin som du har blivit rekommenderad. Ärren kan första tiden vara rodnade och förtjockade men mjuknar och bleknar successivt för att vara slutgiltigt läkta ett år efter operationen. För kosmetiken
När operationssåret är läkt kan man tejpa såret med en kirurgtejp som finns att köpa på apoteket. Du duschar och tvättar dig som vanligt men låter tejpen sitta kvar. När tejpen lossnar av sig själv så tvättar du ärren med tvål och vatten, torkar ordentligt torrt och sätter på ny tejp igen. Detta avlastar spänningen i dina ärr och skyddar dem mot solen. Tejpningen kan man fortsätta med upp till 6 månader efter operationen. Syftet är att minska ärrbildningen och Om hela bröstet har tagits bort får du en mjuk tillfällig protes att lägga i bh:n under tiden som operationsområdet läks. Denna protes får du utprovad av vårdpersonal innan du går hem efter operationen. I samband med ditt återbesök på kirurgmottagningen får du en remiss av din bröstsjuksköterska för utprovning av extern protes. Denna utprovning sker på Aktiv Ortopedteknik och man bokar tid hos dem för utprovning. Även efter borttagandet av en mindre del av bröstet (”tårtbit”) kan det ibland behövas en protes. Telefonnummer Aktiv Ortopedteknik: 018- 10 20 55 Rehabilitering
Det är normalt att känna sig trött och ledsen den första tiden efter operationen. Efter operationen är det viktigt att komma igång med att använda armarna. Om en rörelse eller en aktivitet är smärtsam så bör du ta det försiktigt de första dagarna. Men sedan måste du långsamt öka din aktivitet och tänja ut rörelserna. Du ska träna enligt det rörelseprogram (se rosa broschyr) som du fick i samband med ditt läkarbesök före operationen. Är du osäker på vad som gäller dig kan du ringa din sjukgymnast för att få råd. Du ska ha som mål att några veckor efter operationen kunna återgå till dina vardagliga sysslor som tidigare. Vanligen får du 3 – 4 veckor efter operationen återigen använda den opererade sidans arm fullt ut. Du kan Sjukgymnast Ann Gunnarson, telefonnummer: 018 – 611 57 95 Onkologiskt Psykosocialt stöd
Är ett nätverk av olika professioner som är knutna till Onkologikliniken. De professioner som ingår är: kuratorer, sjukgymnaster, dietist, arbetsterapeut och diakon från sjukhuskyrkan. De ger möjlighet för patienter med cancer och deras närstående att få samtal främst med kurator. Samtalen kan vara enskilda, tillsammans med närstående eller i grupp. Samordnare för nätverket är kurator Eva Peters telefonnummer: 018 – 611 63 01. Stödgrupp för patienter med cancer
Syftet är att ge patienter möjlighet att träffa andra i liknande situation och att öka förståelsen för krisreaktioner och anpassning till den nya situationen. Gruppen leds av kuratorer. Anmälan till kurator Teresa Domniques telnr: 018-611 36 28. Samtalsgrupp för närstående
En möjlighet för anhöriga att träffa fler i liknande situation. Gruppen träffas 5 gånger och leds Anmälan till kurator Maria Pändel telefonnummer: 018- 611 36 24. Rehabilitering med samtal och yoga i grupp
Kursen består av 5 kurstillfällen som inleds med yoga därefter följer samtal i grupp. Anmälan görs via röstbrevlåda telefonnummer: 018-611 54 93. Kurs i hudvård och makeup ”Look Good Feel Better”
Vänder sig till kvinnor som behandlas polikliniskt för cancer på Akademiska sjukhuset. Både kurs och produkter är gratis. Anmälan görs till kurator Eva Peters telefonnummer: 018- 611 Sjukskrivning
Sjukskrivingstiden varierar beroende på ditt arbete och operationens omfattning. Detta Återbesök
Planeras cirka 3 veckor efter operationen. Då får du träffa bröstsjuksköterska eller kirurg som lämnar svar på den analys (PAD, patologisk anatomisk diagnos) som gjorts av den bortopererade vävnaden och besked om du behöver ytterligare behandling. Därefter är det onkologläkarna som sköter eventuell tilläggsbehandling och kontroller. Östrogenbehandling
Om du använder östrogenpreparat bör denna behandling avslutas. Ta upp detta med din Information och planering vid besök på kirurgmottagningen
Nybesök
Operationsdatum:.
Återbesök för PAD (patologisk anatomisk diagnos) svar och sårkontroll till Frågor/funderingar som jag vill ta upp på mitt återbesök
.
Återbesök
Antal sjuka, med cancerspridning (metastaser ) . Rekommenderad efterbehandling
Frågor/funderingar som jag vill ta upp på läkarbesök på Onkologen

Onkologkliniken, Akademiska sjukhuset
Bröstsjuksköterskor Onkologmottagningen:
Eva Ahlgren och Karin Thilén
Telefonnummer 018 – 611 53 03
Måndag – Fredag 10.00 – 12.00
Överläkare/Huvudansvarig bröstonkolog
Onkologkliniken, Akademiska sjukhuset
Bröstsjuksköterskor Onkologmottagningen:
Eva Ahlgren och Karin Thilén
Telefonnummer 018 – 611 53 03
Måndag – Fredag 10.00 – 12.00
Överläkare/Huvudansvarig bröstonkolog
Henrik Lindman
PLANERING, Onkologisk behandling

Cytostatikabehandling
Om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna eller har speciella egenskaper, kan det bli aktuellt med cytostatikabehandling. Cytostatika ges direkt i blodet, via en liten dosa (SVP), som placeras under huden, eller en kateter (picc-line), som sätts in ovan armvecket och som har direkt kontakt med ett större blodkärl. Vanligtvis ges cytostatikabehandlingarna på Onkologens Dagvårdsavdelningen, Akademiska sjukhuset. Om cancern är stor eller bröstet rodnat, kan det bli fråga om cytostatikabehandling före operation, s.k. preoperativ cytostatikabehandling Antikroppsbehandling
Om tumören är HER2-positiv ges vanligen även en antikropp, Herceptin, för att förbättra effekten av cytostatika. Behandlingen kan ges från nio veckor upp till ett år. Normalt märker man inte av några biverkningar. I sällsynta fall kan man se en hjärtpåverkan och därför kontrolleras hjärtfunktionen under behandlingen. Strålbehandling
Denna behandling ges för att minska risken för återfall av sjukdomen i det opererade bröstet. Vanligtvis pågår strålningen 5 dagar i veckan under 3-6 veckor. I vissa fall kan man avstå från strålning, t ex om bröstet är borttaget. Ibland rekommenderas strålning ändå, om cancern är mycket stor, multifokal eller är spridd till armhålans lymfkörtlar. I vissa fall ges Hormonbehandling – antiöstrogener
Om cancern har österogenreceptorer brukar man få hormonell tilläggsbehandling i kallad antiöstrogenbehandling. Undantaget är tumörer som är mindre än 10 mm. Behandlingen ges under fem år. För kvinnor som fortfarande menstruerarar väljer man vanligen Tamoxifen vilket påbörjas efter avslutat strålbehandling. För kvinnor som gått igenom klimakteriet eller opererat bort äggstockarna ger vi vanligen så kallad sekvensbehandling med två år aromatashämmare (i första hand Letrozol, men alternativt Anastrozol eller Exemestan) följt av tre år med Tamoxifen. Man kan även ge enbart aromatashämmare eller Tamoxifen under fem år. Behandlingen med aromatashämmare Behandlingen kan ge ökade problem med svettningar och värmevallningar. Aromatashämmare kan ge ledsmärta. Om Du tidigare får eller har haft en blodpropp i de djupa venerna, exempelvis i benet, ska Du undvika att medicinera med Tamoxifen. Avbryt inte Din hormonbehandling i förtid utan att kontakta onkologmottagningen om
du har problem.
Efterkontroller
Mammografirutinerna är följande:
Årliga undersökningar vid mammografiavdelningen i 10 år efter bröstbevarande operation. Därefter vartannat år inom ramen för vanliga mammografiprogrammet. Om tumören ej sågs på mammografi kan vi ibland komplettera med ultraljudsundersökningar. Om hela bröstet är bortopererat ska Du följa det vanliga mammografiprogrammet. Rutiner för läkarbesök:
Du kallas för en kontroll 3-4 månader efter avslutad strålbehandling. Om strålning ej är given så kommer kontrollen 3-4 månader påbörjad hormonbehandling. Alla patienter har därutöver en 5-årskontroll medan patienter som opererat bort hela bröstet även har en planerad 2-års I övrigt kan Du komma på läkarkontroll när du själv behöver utan särskild remiss om du har symptom eller problem som du kopplar i ihop med Din tumör eller cancerbehandling. Sjukskrivning, Rehabilitering
Vanligen är man sjukskriven under hela behandlingsperioden. En del väljer att arbeta delar av dagarna under strålbehandlingen, eller vissa dagar under cytostatikabehandlingen. Beroende på hur Du mår kan alltså flera alternativ vara tänkbara. Det är visat att fysisk aktivitet under hela behandlingsperioden är bra och bidrar till att återhämtningen går snabbare. Efter avslutad behandling kan de allra flesta gå tillbaka till arbetet utan inskränkning. Lymfödem
Lymfan kan stocka sig i armen på den opererade sidan och armen svullnar. Lymfvätska kan även finnas i bröstområdet. Kombinationen lymfkörteloperation och strålning ökar risken för Sjukgymnasten ger information om hur man förebygger och behandlar ödem. De flesta får Klinisk genetik
Endast en liten del av all cancer är ärftlig ca 10%. Misstanke om ärftlighet finns: • Tre nära släktingar insjuknat i bröst eller äggstockscancer och en av dessa är under 50 år. • Två nära släktingar varav en är under 40 år. • Hos en person som är under 35 år eller yngre. • Om det finns en man som insjuknat i bröstcancer. • En person med både bröst och äggstockscancer. Vid frågor hör gärna av er till den onkogenetiska mottagningen på Akademiska sjukhuset. Sjuksköterska/genetisk vägledare 018 – 611 02 43 eller 018 – 611 02 11 Ordlista
Antiöstrogen som verkar på en annan cellnivå än t ex Nolvadex. Vävnadsprov ( till skillnad från cellprov ). Kan ange om det rör sig om in-situ eller invasiv (riktig) cancer. Extra strålbehandling (oftast en extra vecka ). Läkemedel som ges direkt i blodbanan bestående av oftast sex Behandlingar med tre veckors intervaller. Östrogenreceptor. ER+ hos bröstcancer innebär att tumören är behandlingsbar med ” antiöstrogen ”, som hämmar tumörcellen Gradering av cancerns aggressivitet där I är lägst och III är högst. En receptor på cancercellens yta som tar upp s.k. tillväxtfaktorer. Om det finns många receptorer på cellen räknas HER 2 som positiv och det kan resultera i stimulerad cancertillväxt. Det kan bli aktuellt med Herceptin, antikroppsbehandling. Växer in i vävnad runt omkring, kan sprida sig. Andel tumörceller i tumören som aktivt delar sig. Hög siffra = Ovanlig. En form av duktal cancer, vanligtvis välavgränsad och med lite bättre prognos. Möjligen kopplad till ärftlighet. Patologisk anatomisk diagnos; vad den mikroskopiska Förstadium till duktal cancer. Drabbar bröstvårta och/eller En sorts central venkateter, som möjliggör cytostatikabehandling i ett stort kärl. Denna infart läggs in i överarmen. Receptor för det andra kvinnliga könshormonet, Progesteron. Kopplingsmottagare på cancercellen för ett ämne i kroppen, t ex Subcutan venport – Liten metall- eller plastdosa som opereras in under huden och som har förbindelse med ett grövre blodkärl, där cytostatikan ges utan att man behöver söka efter ett nytt kärl vid Vaktpostkörtel – den lymfkörtel i armhålan som är den första dit cancerceller kan sprida sig. Denna körtel är särskilt intressant vid bröstcanceroperationer, eftersom cancercellerna tar samma väg. Om denna körtel är frisk betyder det att de andra körtlarna i armhålan sannolikt också är det. Metoden innebär en injektion av en liten mängd spårämne = isotop omkring tumören strax innan operationen. För att öka säkerheten använder man också en blå färg. Alla cancrar lämpar sig inte för denna metod, t ex Cancerfondens Informations- och stödlinje
Är bemannad med vårdpersonal som har en lång erfarenhet av cancervård. Telefonnummer: 020- 59 59 59, öppen alla vardagar kl 9 – 13, samtalen är kostnadsfria. www.cancersamtal.nu
1177.se/cancer
www.cellgiftsbehandling.se
www. strålbehandling.se
Bröstcancerföreningarnas riksorganisation Telefon 08-546 40 530 Telefontider: Måndag-torsdag kl. 09.00-12.00 www.bro.org.se Uppsala läns bröstcancerförening
Jourtelefon: 018-30 38 72, telefonsvararen talar om vem av deras utbildade stödpersoner som har jourvecka. Samtliga är bröstcancerbehandlade och i olika åldrar. www.brostcancerforeningenuppsalalan.dinstudio.se

Source: http://www.brostcancerforeninguppsalalan.dinstudio.se/files/Brostboken_v1.0_1.pdf